Ett långpass som blev ett kortpass

Träningkläderna på i vanlig ordning imorse till jobbet, allt för att jag inte ska kunna hoppa över träningen...

Men ibland kan det ju vara bra att kolla lite i sin kalender vad det är man har planerat om man har planerat något.

Kl 16.15 står i omklädningsrummet, redo för minst 1 timmes löpning i maffetone-tempo idag. Ett sms på telefonen, vilken tid skulle vi ses för fika idag? Har helt glömt bort fikadaten med "mina tjejer". Det kan man inte missa, det får man inte. Föreslår 18.00 vilket är ok, omprioriterar löpningen, till ett max 45 minuter men fortfarande försök till inte för hög puls.

Rusar iväg, känner mig stressad, pulsen uppe på 186, ska enligt MAF ligga på ca 140. Saktar ner stegen, flåsar på. Måste tillslut gå, för att få ner pulsen, sen håller jag mig runt 140-155 i puls med vissa avstickare uppåt. Det är svårt att springa långsamt!

Hemma efter 42 minuters löpning, snittpuls på 151, men några av kilomtrarna har jag haft puls på 142. Det tar sig!

Slängde mig i duschen och sen vidare ner på stan för skratt, allvar, framtidsdrömmar och golfsnack!

Vilken härlig tisdag!