Idag följde maken med på ett av sina årliga löpturer ( han springer max fem gånger/år). Det var precis vad jag behövde, någon som peppade och drog mig runt. Fast om jag ska vara ärlig så hjälptes vi nog åt med dragandet.
Han sa " max" 5- 5.5 km, mmm mumlade jag. Eftersom maken inte har så bra känsla för det här med hur långt en kilometer, utnyttjade jag detta.
Han var mäkta förvånad när jag när vi kom hem talade om att vi sprungit 7.3 km, " jag hade nog orkat en mil" sa han. Klart han orkar, bara han inte vet hur långt vi springer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar