tisdag 6 september 2011
Väggen
Kvällens pass var tillsammans med Kajsa, jag var orolig redan innan passet eftersom Kajsa springer så mycket fortare än vad jag gör. Förstod att jag skulle få slita ont. Planen var 2* 5 km i terräng, massor med backar, både uppåt och nerför. Kajsa lovade vila mellan varven. Drog i väg i ett för mig lite för snabbt tempo, så vid 3.2 km stod en vägg i vägen. Jag sprang rakt in i den, kaboom, mitt i en uppförsbacke, pressade fram att Kajsa skulle springa på till 5 km och vänta på mig där. Fortsatte i ett lugnare tempo, benen var tunga, det gjorde ont i beninnorna, min andning lät så mycket att jag var tvungen att höja ipoden till max. Var tvungen att säga till att jag inte orkade ytterligare fem km när jag väl kom fram till 5 km. Kajsa fick springa iväg själv, lovade att gena lite i skogen och möta upp henne efter 2 km. Hade raketbränsle i fickan, sög i mig det, joggade sedan iväg och mötte upp efter att jag sprungit 1 km och Kajsa 2 km, orkade sedan följa med resten av passet. På det hela är jag nöjd, eftersom jag inte gav upp då jag mötte väggen, att jag orkade springa totalt 9 km. Men terräng är verkligen inte min grej, inte Kajsas heller tror jag, såg hur hon när hon skulle springa hem längs den asfalterade banan hur benen bara spratt till och hon hoppade några steg.
Kvällen pass i siffror
Etaaptakten på de första fem km, 6.00 min/ km
Etapptakten på de sista 4.1 km, 6.03 min/ km
Hemma lagade vi till en veggo-gryta med qourn i, smakade gott!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Super bra sprunget Mia. Vilja är allt. Jag njöt verkligen när jag kom ut på asfalten:)) orkade sjunga med musiken!!!
SvaraRaderaTack för idag. Kram
läste ditt inlägg med massor av förstålese!
SvaraRaderaFast nästa gång kanske ni ska sänka farten så att du slipper väggen!?
Jag springer oxå med en tjej ibland, som är grymt mkt snabbare. Men då är ju hon medveten om det, och lägger in sitt lugnare pass när hon kör med mig. För mig blir det dock ett ganska snabbt pass.
Men alla är vi ju olika och har kommit olika långt.
Och ibland tycker min vän, som springer snabbt, att det är bra att springa med sånna som springer lite lugnare.. för hon har väldigt svårt att hålla ner sin fart annars.
Alla behöver ju återhämtningspass. Även de som kutar fort :-)
Ha en fin dag!
Här öser regnet ner och till kvällen tänkte jag gå och in i värmen dra i maskiner i grupp (cirkelträning) :-)
Kajsa håller verkligen tillbaka sitt tempo när hon springer med mig, problemet är väl att jag är så envis och tycker att jag ska orka i hennes tempo..... Men det är nyttigt att springa med någon som springer snabbare ibland, det gör ju att jag tar ut mig mer....
SvaraRaderaJo, det är ju precis som du säger - båda får oftast ut något av ett pass där man är olika snabba.
SvaraRaderaVar lite det jag försökte skriva.. men det kanske lät fel?
Var inte meningen.
När jag springer med min vän som är så där ruggigt snabb... blir det ju ett riktigt fartpass för mig, även då hon faktiskt springer lugnt och för henne blir det alltså ett lugnt pass-
Vi upplever passet på två helt olika sätt fast vi springer samma pass :-)
Hoppas jag förklarade mig bättre nu.
och det är BRA att vara envis - det kommer du långt på!
Kram