Tung luciatur

Dagens största miss var att inte titta på termometern innan jag drog ut på en löptur. Eller så var det inte det, för hade jag vetat innan att det var -15 grader hade jag inte sprungit.

Nu blev det 6 km på tunga tunga ben. De första 2 km var kalla och jag sprang på i ett för snabbt tempo ( för att inte frysa ihjäl). Sen drog jag in på en gångväg som såg upptrampad ut, men det var bara de första femtio metrarna, sen blev det lite djupare snö och till slut blev det väldigt djup snö.


Då vände jag.

Hela tiden tänkte jag på Marathonmias ord det är inte km eller farten som räknas under vinterlöpning, det är tiden du är ute, och att du är ute! Det bygger pannben och starka ben!

Jobbigt var det, vaderna skrek om nåd efter 2,5 km pulsande löpning i snö.

Men jag gjorde det, hoppas att pannbenet blev lite tjockare...:)