Idag kunde jag inte motstå lusten att springa, det var ju ett fantastiskt väder. Sol från klarblå himmel och 9 grader varmt.
Lovade mig själv att vara ute max 30 minuter och lyssan ordentligt på vad kroppen sa.
Sprang de första 10 minutrarna med ett leenden på läpparna, började dock känna av knät lite och bestämde mig för att vända hemåt istället för att springa 15 minuter som jag hade tänkt. Efter 15 minuter var jag tvungen att gå en stund, sprang och gick om vartannat tills jag kom hem. 24 minuters ljuvlig löpning blev det totalt. Sedan körde jag styrketräning och rehab-övningar för knät.
De endorfiner som pumpat runt i kroppen idag går knappt att beskriva. Sån härlig känsla!
När jag kom till jobbet på eftermiddagen undrade chefen vad som hade hänt, sen sa hon " har du sprungit?" JAAA det har jag!
Åh, vad glad jag blir för din skull! :-)
SvaraRaderaMen synd att du kände av knät.
Tack, det är verkligen trist med mitt knä, men jag är glad att jag kunde springa överhuvudtaget.
Radera