måndag 21 november 2011

Man blir ju så glad

Av att springa!

Idag tog jag mig ut. Ute var det mörkt, det var som att någon lagt en svart filt över himlavalvet. Helt svart var det ute.

Höll på att bli överkörd av två motionärer på rullskidor som hade så starka pannlampor att de inte såg mig, förrän vi var väldigt nära varandra. Jag var beredd på att hoppa i diket men behövde inte det, som tur var.

Hjördis och Vera höll sig lugna och jag sprang utan smärta. Helt underbart. Men det kändes på flåset att jag har slarvat med löpningen den senaste tiden. Men det blev 5 km på etapptakt 6 min/km. Helt ok. Väl hemma körde jag lite styrketräning.

Livet kändes genast lättare efter passet, må-bra-endorfinerna pumpade genom kroppen och gjorde mitt sinne lättare, gladare och piggare.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar