Vikten av vätska

Jag fixar att springa runt milen utan att ha med mig vätska på passet. Men blir det längre än 12-13 km så blir jag törstig, och framförallt om det är varmt ute.

Idag var det varmt ute, planen var att springa max 8 km, alltså behövdes ingen vätska med. Pengar brukar jag också ha med mig när jag springer lite längre för man vet aldrig vad som händer, men 8 km då behövs inga pengar.

Började på rätt sega ben springa ner mot Mälaren, benen piggade på sig efter någon kilometer och då började jag fundera "hur långt kan det vara ut till bron på Björnön? De säger att det ska vara en vacker väg dit ut". Bestämde mig för att springa till nämnda bro. Det var vackert!






Hittade för mig en ny slingrande grusväg som tog mig till bron



Väl på bron hade jag sprungit lite drygt 7 km, kände mig pigg och sugen på att springa lite längre, ville inte vända hem. Så jag sprang ut på Ön, tog 2.5 km-rundan som finns där och sen hemåt. Vid 11 km började jag bli törstig, väldigt törstig. Men inga pengar, ingen kiosk, inget vatten, endast en gel i fickan. Tryckte gelén och fortsatte trampa på hemåt. Sprang längs båtbryggorna, nära nära Mälaren och dess vatten, men de illgröna algerna gjorde att jag avstod från att doppa i huvudet för avsvalkning.

17.4 km senare är jag hemma och känner mig nöjd! Nästa gång ska jag ta med mig åtminstone pengar i fickan oavsett hur kort jag planerar att springa, för man vet aldrig!