Vasastafetten

Det var ett taggat lag, team 64, som åkte upp till Mora i fredags eftermiddag. En del skador och lite sjukdom hade härjat i laget under veckan, skadan byttes ut mot en annan lagmedlem och sjukdomen ignorerades.

Väl framme i Mora var det taktiksnack framförallt innehållande logistiken kring hur alla skulle komma till sina respektive startplatser.

23:00 släcktes lampan och 04.50 ringde min klocka. Käka frukost tillsammans med den som skulle springa andra sträckan.

Hotellet hade dukat fram fin frukost redan från kl 03.00 till alla löpare, tack för det Mora hotell!

Iväg till bussen som skulle ta oss till Sälen. Sol och 5 grader varmt, burr.

Bussen började "brinna" det välde fram svart rök underifrån, efter ca 800 meters körning, ana paniken bland oss 55 löpare som satt i bussen. Hur skulle vi nu komma till Sälen och starten, skulle vi hinna? Inom loppet av 2 min fanns en ny buss vi kunde hoppa på.

Vid starten var det kallt, endast 5 grader. Glömde bort att värma upp ordentligt inför löpningen. Kl 8.00 gick starten, så skönt att äntligen få komma iväg. 100 meter plan mark, sen började stigningen, och den höll på i drygt 3.5 km, pust! Var tvungen att gå en bit efter 1.5, kroppen var i chock, uppförslöpning så tidigt på morgonen och det första som händer.... Var inte riktigt beredd på det.

När det var drygt 4 km kvar ( totalt sprang jag 9.2km) planade det ut och då kunde jag trycka på och det gjorde jag. Sprang det snabbaste jag tordes för att undvika "väggen". Hade sagt att jag skulle springa på 55 min, växlade över till kvinna nr 2 efter 54.46.

Resten av laget kämpade på som bara den under hela dagen. Alla presterade och sprang så det rykte på stigar, spångar, myrar och sandbäddar.

Vi hade en fantastisk dag med sol,bra löpning och ett bra arrangerat lopp.

Att vi sen kom i mål 13 sekunder snabbare än beräknat är en bonus. Totaltiden för laget blev 8.51.47.

Vi har skrattat, umgåtts, sprungit, blivit taggade för nästa år & ätit gott!

Kan verkligen rekommendera att springa Vasastafetten!

Vasastafetten den korta versionen

Vi har haft jätteroligt!
Alla har sprungit på bra!
Vi vann den interna tävlingen på jobbet!

Årets enda lopp

Idag åker vi till Mora för att imorgon springa vasastafetten.

Min sträcka är den första sträckan, 9, någonting km och tydligen rätt långt uppför i början, mellan 3-4 km uppför, men det ska nog gå bra.

Har inhandlat nya kompressonstights som jag ska springa i imorgon. Spännande!

Transportlöpning

Igår promenerade jag till jobbeted löparoutfiten på. Planen var en löptur på väg hem.

Det blev det också. Hittar ju inte särskilt bra på cykelbanorna här inne i stan, men det kommer jag snart att kunna. Irrade omkring på en cykelbanor som jag inte kände till, tittade upp mot himlen, tog sikte mot domkyrkan. Hamnade inte där jag hade tänkt men det blev en härlig runda ändå. Benen var fortfarande lite sega efter fredagens långpass.

Sprang längs Mälaren en bit, njöt av solen, gillade inte skavet från ryggsäcken, träffade på vänner som fikade, vinkade åt dottern.

Känns ok att bo närmre jobbet så att man välja hur långt man vill att transportlöpningen hem ska vara!

Vikten av vätska

Jag fixar att springa runt milen utan att ha med mig vätska på passet. Men blir det längre än 12-13 km så blir jag törstig, och framförallt om det är varmt ute.

Idag var det varmt ute, planen var att springa max 8 km, alltså behövdes ingen vätska med. Pengar brukar jag också ha med mig när jag springer lite längre för man vet aldrig vad som händer, men 8 km då behövs inga pengar.

Började på rätt sega ben springa ner mot Mälaren, benen piggade på sig efter någon kilometer och då började jag fundera "hur långt kan det vara ut till bron på Björnön? De säger att det ska vara en vacker väg dit ut". Bestämde mig för att springa till nämnda bro. Det var vackert!






Hittade för mig en ny slingrande grusväg som tog mig till bron



Väl på bron hade jag sprungit lite drygt 7 km, kände mig pigg och sugen på att springa lite längre, ville inte vända hem. Så jag sprang ut på Ön, tog 2.5 km-rundan som finns där och sen hemåt. Vid 11 km började jag bli törstig, väldigt törstig. Men inga pengar, ingen kiosk, inget vatten, endast en gel i fickan. Tryckte gelén och fortsatte trampa på hemåt. Sprang längs båtbryggorna, nära nära Mälaren och dess vatten, men de illgröna algerna gjorde att jag avstod från att doppa i huvudet för avsvalkning.

17.4 km senare är jag hemma och känner mig nöjd! Nästa gång ska jag ta med mig åtminstone pengar i fickan oavsett hur kort jag planerar att springa, för man vet aldrig!

Viljornas kamp

Vasastafetten närmar sig med stormsteg, det är om ca 1 1/2 som loppet ska springas. Jag ska springa första sträckan, som är knappt en mil lång och mest uppför.

Har jag tränat som jag ska? Nej!

Men idag tänkte jag att jag skulle ta ett lite längre ( vilket de här dagarna är ca 10 km) pass i lugnt tempo. Jo hejsan, pulsen upp på 172 på en gång och flåsade som en varm björn och skrämde slag på tanterna på cykelbanan.

Efter 3 km, GRYM kramp i båda, (bilateralt) vaderna kändes som onda stockar till vader och inte mina vader. Men jag stretchade ut vaderna, stapplade mig vidare längs den slingriga skogsrundan, valde vänster istället för höger trots att den vänstra skulle bli längre. Efter 6 km tog jag min nödproviant, maxim gel, en kilometer senare höll jag på att, känsliga läsare kan blunda ett par rader NU, bajsa ner mig. Har ätit sån gel tidigare, innan jag drog iväg så drack jag lite sportdryck, så jag vet inte vad det var som gjorde att magen krånglade. Lyckades dock hålla igen ända tills jag kom hem, puh!

Lyckades med stor övertalning av mig själv att skrapa ihop 10 km och sen lite styrketräning på det.

Dagens pass får gå till historien som ett pannbenspass.....

Backintervaller

För att med gott samvete och med god aptit kunna inta fredagskvällens middag med tillhörande Amarone-vin kändes behovet av att träna påtagligt.

Hade ingen plan för vad eller vart löpturen skulle ta mig.

Hamnade i Rocklundaspåret, hittade en backe som ropade " spring lite intervaller", jag lyssnade och körde 6 st intervaller, och sen hem igen.

Benen var sega på väg till Rocklundaspåret, de första intervallerna var lite tröga, men sen så vaknade de lite snabbare musklerna och det blev lättare att springa. Hem var benen pigga och jag kunde trycka på med lite fart.

Totalt blev det idag 7 km, varav 1.5 km var intervaller.

Middagen smakade ljuvligt när jag kom hem!

Värmen är inte min vän

Vaknade lite sent imorse, runt 9-tiden. Solen sken från klarblå himmel och det var säkert över 20 grader varmt. Osäker på om jag skulle ut och springa i värmen eller inte, vid 10-tiden hade jag bestämt mig, klart jag skulle springa.

På med löparkläderna och ut, och har ju fortfarande inte koll på olika rundor här inne i stan.

Det var varmt och jag fick kämpa varje steg kändes det som. När jag var hemma igen efter lite drygt 4 km så orkade jag verkligen inte springa längre, även om jag borde.

Hamnade som en liten pöl på hallgolvet flämtandes efter luft.

Får väl vara nöjd med att jag trots allt kom ut på en kort runda.

Nackdel med att springa inne i stan, alla trafikljus!




Vackert var det i allafall!