Ett litet hopp...

Mådde lite bättre under eftermiddagen idag, nu på kvällen är jag lite sänkt, men det känns som att det vänder nu. Förstår att det inte b,ir något löppass innan tjejmilen, då måste det ske ett mirakel under natten. Men jag får hoppas att sommarens träning har varit tillräcklig för att ta mig under 60 min på lördag, under förutsättning att jag är frisk och kan springa för fullt.

Ser verkligen framemot att åka till Stockholm i helgen!

Deppig

Det onda i halsen tilltar, huvudvärk, lite täppt i näsan, allmän sjukdomskänsla i kroppen. Jag blir så ledsen, har enligt mitt tycke tränat rätt bra inför tjejmilen, och så spelar kroppen mig ett spratt. Ett sådant som gör att jag inte kommer orka gå för fullt på lördag.

Om jag nu inte blir jättemycket mera sjuk och inte kan springa överhuvudtaget, då kommer jag bli ännu mer jättedeppig.

Vill inte

Håller på att bli förkyld, så dålig tajming. Det är 6 dagar kvar till tjejmilen, vill verkligen inte bli sjuk nu.

Hoppade över dagens tempopass, tog en långpromenad i skogen istället.

Nu ska jag kurera mig med ingefärsthe och massa vitaminer.

Jag. Vill. Inte. Bli. Sjuk!

En vecka kvar

Nästa helg är det dags gör tjejmilen! Ska bli roligt att springa, i år vet vi ju lite hur det fungerar, hur banan ser ut osv.

Lite nervös är jag för att springa, men det är kanske så det ska vara?

Gillar att loppet går på en lördag i år, vi stannar kvar och tänker shoppa lite på söndagen, fika, diskutera loppet och bara ha det allmänt trevligt! En riktig tjejhelg!

6 tusingar idag

Intervallträning idag, i skogen. Där jag mest brukar möta diverse djur men idag såg jag fler homosapiens än vad jag någonsin sett där förut, hundägare, svampplockare och jägare. Sistnämnda är inget trevligt inslag i skogen tycker jag, är lite orolig för att bli skjuten, tur jag hade min knallrosa löpartröja på mig, har inte sett någon älg i en sådan ännu.

Började med att värma upp i 2 km, sen körde jag lite löpskolningsövningar innan det var det dags för intervallerna. Idag satt det mest i hjärnan, ville verkligen inte springa snabbt idag, men jag drog i väg på första, kändes ok, tänkte att det här är ju lugnt, vilade 75 sek, efter andra intervallen tänkte jag att neeeej, inte fyra till, det orkar jag inte. Nåväl drog iväg på tredje, kom in i bra andning och det kändes bra. Nu var ju hälften av passet avklarat. Fjärde intervallen sprang jag åt ett sånt håll så att jag inte skulle kunna springa hem efter den intervallen. Femte intervallen var seg som bara den, det var bara att pressa, pressa, pressa. Under sista intervallen mötte jag två jägare, och då gick det bra för jag blev lite rädd. Avslutade med två sköna lugna kilometrar innan jag var hemma.

Dagens mål var att springa intervallerna under 5.15 min/km, och det lyckades jag med idag! En lite klapp på axeln åt mig själv.

Intervall	Tid	Distans	Medeltempo
Sammanfattning	00:56:28	10.00	05:37
1	00:12:24	2.00	06:12
2	00:05:13	1.00	05:13
3	00:04:59	1.00	04:58
4	00:05:10	1.00	05:10
5	00:05:10	1.00	05:10
6	00:05:12	1.00	05:12
7	00:05:13	1.00	05:13
8	00:12:59	2.00	06:29

Asfaltslöpning

Jag kan bli lite irriterad när det står i löpprogram att man ska springa 8 km i ett behagligt tempo 6-7 min/km. Jag har verkligen inte kommit till att det finns ett behagligt tempo när jag springer. Men det blev 8 km i 6.08- tempo längs skön asfalt under mina fötter. Det var behagligt, inga rötter, inga jobbiga backar! ( bara någon flack)

Trodde att jag skulle slippa diverse djur när jag inte var i skogen och sprang, blev något förvånad när en orm ringlade sig längs med cykelbanan, gillar de verkligen inte.

Dagens i-landsproblem var att jag var tvungen att äta innan passet, så då blev det middag, efs det finns en familj som också behöver mat. Kom ihåg till nästa gång, inte äta middag kort innan löpning!

Persat!

Fick frågan av K häromdagen om jag ville springa milen med henne. Lite rädd sa jag,ja. Hon springer fortare än vad jag gör och jag förstod att jag skulle få slita hårt. Så imorse var det då dags. Tempot var högre direkt från start, K sprang i väg som en gasell, efter tre för mig snabba kilometerar, sa jag åt henne att spring du i förväg, flåsade fram är kanske mer korrekt. Vid fem km kom det en brant backe och jag var tvungen att gå uppför, funderade starkt på att bara lägga ner, ropade att hon skulle fortsätta utan mig, igen, men då ropar hon peppande ord där uppe på backkrönet och jag hittade kraft att fortsätta. Efter 6 km kändes andningen under kontroll, sprang i K:s vindrag i ett bra tempo, började förstå att ett pers kanske det skulle bli. Vid 8 km kom det en till backe och jag stönade fram att jag orkar inte springa " KOM IGEN NU!!!Trippa på tårna och dra dig uppför backen, INTE gå nu!!! Så det var bara att springa.

Pers blev det!
10 km på 58.21 minuter, etapptakt 5.50!
Jag är nöjd!!! Hade inte gått utan draghjälp från Kajsa

Ska man vara lite negativ, så gick den 6:e km i 6.27-tempo, 9:onde km i 6.23-tempo, men det var väl mer stigningar där. Inte lika kuperad bana som tidigare i veckan, men det var inte plan asfalt!